Igår vaknade jag halv 10 och satt i telefonkö efter
telefonkö för att få prata med läkare efter läkare.

För en vecka sedan märkte jag en svart
fläck i mitt synfält som fortfarande är där.

Min egna diabetesläkare tyckte att jag skulle åka in till
ögonakuten på s:t Eriks sjukhus - och såklart så åkte jag in.
Där satt jag i 1½ timme för att få komma in till en sjuksköterska
för en förundersökning. Det tog ungefär en kvart för att kolla
allt hon skulle kolla och tillslut fick jag dropp i mitt öga som
vidgade min pupill. Det tog 1½ timme igen för att få komma
in till en läkare som kollade in i mitt öga med massa lampor
och förstoringsglas. Efter en halvtimme kom det in en ny
läkare som kollade lika mycket, samtidigt som de två pratade
i läkartermer i ungefär en kvart.

Tankarna i mitt huvud vill jag aldrig mer tänka.

Jag har förmodligen en svullnad på gula fläcken i vänster öga,
men eftersom jag är diabetiker måste de gå vidare med saken
tills de är 100% säkra på vad det är för något.

Det är inget farligt och jag ska för första gången få uppleva ultraljud.

Dock på ögat. Livet är en fest.