Här får ni dagens krönika som jag fastande för just för att den va väldigt humoristisk! Kan tänka mig att många glodde när jag satt o garva på tåget påväg till skolan en dag förra veckan :)

Om parlörer av Pierre Henhammar

Förra veckan köpte jag en italiensk ordbok eftersom jag ska börja på en kurs i italienska. Med ordboken kom en gratis parlör. Ja ni vet en sån där liten bok med färdiga fraser om allt mellan himmel och jord.

I går satt jag och läste igenom parlören för att se om det fanns några fraser som jag kunde pränta in i huvudet. Något som slog mig direkt var hur negativa alla fraser är i parlörer. Det verkar som man bara ska drabbas av elände.

De första sidorna handlar om att vara på flygplatsen. Vid incheckningen annonserar den tappra svensken att han inte vill betala för övervikten och handbaggaget inte alls är för stort för kabinen. När han väl kommer in på planet kräver han att så sitta vid vingarna men samtidigt nära toaletten. Jag antar att man får lösa detta med en bajamaja vid vingarna så att han blir nöjd.
När det börjar närma sig take off så hojtar han åt personalen att hans bälte både är för kort och för långt. Nu måste ju flygvärdinnorna stå i pentryt med en vodoodocka av denna vansinniga svensk.
Väl uppe i luften börjar svensken frysa och ber flygvärdinnorna att höja värmen. Men på nästa rad i parlören inser han att han är mycket varm och ber om ett glas vatten med mycket is. Nu börjar svensken bli trött så han uppmanar sina medpassagerare att vara tysta för han ska minsann sova. Han ber om filt, öronproppar och tofflor för att somna in. Personalen är säkert förvånade över att inte också bad om en napp.
Efter sin lilla tupplur börjar han bli hungrig och ber om en vegetarisk måltid utan salt, kryddor eller laktos. Jag utgår ifrån att flygvärdinnorna serverar honom två korslagda sparrisar. När jag läser vidare i parlören märker jag att han inte är nöjd med sparrisarna. Så han insisterar på att träffa kocken. Då den anställda på cateringfirman med största sannolikhet är kvar på Arlanda så får han nog ge upp det kravet.
Den tappra svensken som är på sin första utlandsresa låter sig dock inte nedslås av detta. Han kräver nu ekologiskt kaffe och en kaka utan fett eller socker. Det är viktigt för honom att kaffet inte är för varmt eller för kallt. När det väl är dags att lämna planet informerar han personalen om att detta har varit den värsta resan han har varit med om men han avslutar med att han kommer tillbaka.
Personalen måste ha gått i strejk.